Nu sover lilleman och Daniel har inte kommit hem än. Så då sitter man här helt själv i soffan med lite musik av Peter Gabriel. Jag kan inte hjälpa att börja tänka på lite olika saker. Som tex. förhållanden..

Jag och Daniel har varit tillsammans nu 1år och 4 månader och vi har en son på snart 4 månader. Han kom tre dagar innan min och Daniels 1års dag, så vi fick barn ganska tidigt. Det som jag inte kan sluta tänka på är hur vårt förhållande var i början, innan vi fick veta att vi skulle ha barn. Allt var så mysigt och ibland kunde han till och med vara lite romantisk. Som en kväll hade han tänt upp ljus i sovrummet och satt på lugn musik och en sådan här brasa på tvn. Sen låg vi bara och myste hela kvällen. Eller tex allt det här spontana vi kunde göra. Han hade så mycket kärlek att ge kändes det som. Men med tiden som min mage växte så började de kännas som vi växte också fast ifrån varandra. Nu menar jag inte så att vi inte älskar varandra osv, men det här kärleksfulla/spontana i förhållandet blev liksom mer som en bra vänskap fast med lite pussar då och då. Efter Kevin kom så har vi knappt haft tid för varandra och sen har vi ju haft hans föräldrar boende hos oss så det har ju inte bara varit vi på super länge. Men sen nu när det är bara vi tre vår lilla familj så känner jag sån lycka men samtidigt saknar jag något och det är de som vi hade innan. Daniel säger att det är alltid så när man är nyförälskade och sen försvinner det. Men inte för mig! För varje gång Daniel kommer hem från jobb så är det som att jag blir förälskad på nytt igen. När han inte är hemma så finns det inget annat jag längtar mer efter än honom. På helgerna så kan jag inget annat än att bara längta efter att han ska vakna så jag kan pussa på honom. Jag är verkligen kär. Ibland känner jag mig som 12år gammal och såhär barnsligtkär men jag kan inte hjälpa det. Han är pappan till mitt barn, han är min sambo och han är verkligen en person jag kan se en lång framtid med. Även ett barn till med. Jag får hoppas att han känner det samma fastän att han inte är som han var i början.

Ni två gör min värld hel !